WALTER SCOTT
Butler förgaves sökte hejda genom allt det ömma deltagande, som stod i hans makt. Hon nödgades likväl slutligen se upp och torka sig i ögonen, ty hennes far, som trodde sig hava givit de älskande tillräcklig tid till förklaringar, närmade sig dem nu från boningshuset, åtföljd av kapten Knockdunder eller, som hans vänner för korthetens skull kallade honom, Duncan Knock, en benämning som några ungdomsbedrifter gjort särdeles träffande.
Denne Duncan Knockdunder var en person av högsta betydenhet på ön Roseneath och de på fasta landet belägna församlingarna Knocktarlitie, Kilmun med flera. Ja, hans inflytande sträckte sig ända till Cowal, där det likväl fördunklades av en annan fullmäktig. Knockdunders torn jämte de detsamma omgivande ruinerna står ännu kvar på en i Helgasjön utskjutande klippa. Duncan svor på, att det varit ett kungligt slott, men i så fall var det ett av de minsta, emedan det inre blott upptog en rymd av sexton fot i fyrkant och därför stod i ett löjligt förhållande till murens tjocklek, som åtminstone utgjorde tio fot. Sådant det var, hade det likväl förlänat titeln kapten, motsvarande borgherre, åt Duncans förfäder, som voro vasaller under huset Argyle och i denna egenskap innehade en ärftlig domsrätt, vilken, ehuru av föga omfattning, likväl var av stor betydenhet i deras egna ögom och vanligen utövades med en kraft, som stundom överskred lagens gränser.
Den nuvarande representanten av denna urgamla familj var en stark, undersätsig femtio års man, som fann ett nöje i att i sin person förena den högländska och lågländska dräkten, i det han på huvudet bar en svart allongeperuk med en därpå tronande, rikt galonerad trekantig hatt, medan återstoden av hans dräkt bestod av pläden och livkjorteln.[1] Duncan hade överinseendet över ett distrikt, som till hälften var högland, till hälften lågland, och kunde därför anses förena deras nationella vanor för att visa sin opartiskhet mot trojan och tyrier.
- ↑ Högländarna begagna inga byxor utan blott en kort kjortel, som når till knäna och på deras språk kallas philabeg.
554
