Sida:Min son på galejan 1960.djvu/122

Den här sidan har korrekturlästs

Alltså är nödigt att veta, huru högt vi hunnit i varandras hjärtbarometer, innan man skrider till huvudfrågan. Finner jag uti förenämnda punkter inga hinder, så lät mig då, icke som en suckande snushane med ack och o, utan som en man, med anständig frihet, frambära mitt ärende. Får jag hennes ja, så kommer ordningen till pappa och mamma. För dem skall jag framlägga en kort uträkning på mina årliga inkomster och säga: här är min egendom. Med detta och den högstas välsignelse kan jag skaffa en hustru bekvämligheter och uppfostra hennes barn. Er dotter passar mig och jag henne. Ert samtycke kan göra oss bägge lyckliga.

Nu, såsom jag förut lärt mig känna föräldrarnas karaktär och dessutom aldrig ärnar fria över mitt stånd, bör jag vara säker om dessas bifall. Följakteligen återstår här icke mer än att tala ett ord med prästen och gå i säng. Därföre, god natt, mine herrar! Nu drar jag sparlakanet före.


KAP. XV
BÖR LÄSAS I EN ANDEDRÄKT MED DET FÖRRA

Lycka till, min herre, inföll en annan, som satt bredevid, men er predikan är ännu bara halv. Lät oss bli vid det ämnet, som tumlarehornet ledde oss på. Ni har lärt att få en god hustru. Lär oss också sättet att förvara henne sådan. — Rätt så, skrek vår präst. Hinc robur et securitas, står det på plåtsedlarna.

Förvara henne sådan! åtrade vår förre taleman. Det är ert eget fel, om hon intet är densamma till slut, som hon var i början. Giv er hustru sin tillbörliga rykt, men i synnerhet rensa ur huset tre slags ohyror: jag menar gamla mostrar, knyttkärngar och sprätthökar, ty genom desse har ofta den bästa kvinna blivit fördärvad.

Det händer understundom även i de käraste hjonelag, att mannen i ett eller annat nödsakas kontrollera sin hustru. Strax är den tusand d… oldmostern framme och gnäller om män-

120