FJÄRDE FINSKA TÅGET
IFRÅ JAVA TILL KINA
KAP. I
Defessi Æneadæ, quæ proxima littora cursu
Contendunt petere… Virg.
Ankaret hant icke förr i botten, än vi hade tvenne javanske pråar på sidan, lastade med höns, apor, sköldpaddor, papegojor samt allehanda frukter, kokosnötter, pisang m. m. I synnerhet drevs här en blomstrande handel med spanska rör. Matroserna tillbytte sig dem för gamla skjortor, speglar och rakeknivar. Krut och skjutgevär togo javanerna helst, ehuru holländarne förbudit dem denne köpenskap. En soldat frå Angri var med för att hålla däröver ett vaksamt öga, men icke dess mindre smugglades tjogtals rostiga bössor och pistoler över relingen. Han var en sax och syntes följa den förnuftiga reglan att leva och låta leva. Apor förböd oss vår kapten att handla, på det skälet att vi hade nog av det slaget hemma.
Slupen gick i land, varpå jag tillika med någre andra vänner fick tillfälle besöka Angri. Stranden långs mötte oss en liten flotta utav små ökstockar, urholkade såsom hoar eller långa baketråg. Uti vardera satt en naken pojke med en kort åra, på bägge ändarne platt som en spada, vilken han med förunderlig snabbhet kastade än på ena sidan, än på andra och syntes kunna löpa kapp med fiskarna. Fartyg och last inberäknad var ej större än att en ordinär krokodil skulle bekvämligen vara i stånd att sluka det helt. Gossarne sågo på oss och skrattade, liksom ville de säga: Ni äro stackare, som
135
