ORDFÖRKLARINGAR OCH KOMMENTARER
Jacob Wallenberg föddes år 1746 och dog 1778, endast trettiotvå år
gammal. Efter skolgång i Linköping kom han 1763 till Uppsala för
att studera teologi, men han trivdes betydligt bättre med att delta i
det muntra studentlivet och skriva vers. Ett av hans skaldeförsök från
denna tid, eposet Viborgska smällen, finns bevarat i fragment. 1769
lät han trots allt prästviga sig, huvudsakligen för att kunna följa med
Ostindiska kompaniets tremastare Finland som skeppspräst på dess
resa till Kanton 1769. Efter ytterligare två färder till Kina 1772—75
slog han sig ner som kyrkoherde i Mönsterås, ett ämbete som han lär
ha förvaltat med nit och allvar.
Min son på galejan utkom först 1781, alltså efter författarens död. Wallenberg saknade inte föregångare — i själva verket var det muntra resekåseriet en omtyckt genre på 1700-talet — men från dem har han endast övertagit den yttre formen. Innehållet präglas helt av hans egen kvickhet, ohämmade frispråkighet, humor och goda hjärta, som gjort boken till ett av den svenska litteraturens friskaste och mest underhållande verk.
Titeln. ”Vad hade du (el. min son) på galejan att göra” var ett vanligt talesätt redan på Wallenbergs tid. Det går närmast tillbaka på Moliéres Les fourberies de Scapin (1671, sv. övers. 1741), där den enfaldige Géronte, som blivit inbillad att hans son av turkarna bortrövats på ett fartyg, sju gånger utropar: ”Hwad den och den hade han giöra på den Galeyan!” | |
| 5 | Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus Bergen är havande, en liten löjlig råtta skall födas. (Horatius; citatets andra del återfinns som motto till kap. III). — I then tiden… inledningen är en bibelparodi, därav den ålderdomliga stavningen. — L. och överst P. murmästaren Daniel Jungmarker (W. har tänkt sig stavningen Ljung-) och översten K. F. Pechlin, vilka hösten 1769 var för sig hade motarbetat en grundlagsändring på ett mindre nogräknat sätt. — Svedenborgske andarna… syftar på en rättegång mot två svedenborgare, lektorerna J. Rosén och G. Beyer; protokollen trycktes i utdrag 1769—70, — frustuga harem. — Gallitzin Alexander Michailovitj Golicyn (Galitzin) (1718—1783), rysk fältmarskalk, erövrade 1769 Chotin (Choczym) under kriget mot turkarna. — järnskor träskor, vilande på höga järnringar, användes som ett slags galoscher. — korvetiden slakttiden. — bevärdade trakterade. — bodmeri lån mot säkerhet i fartyg, last e. d. |
| 6 | Klippan värdshuset Lilla Klippan i Majorna. Värd var den |
158
