trälar endast under lagen,
vilken de sig själva ge.
Tryckfrihetens ädla rätt
står på vakt kring deras murar,
när en hemlig ovän lurar
efter annat styrselsätt.
Men jag ser, jag kommer alltför långt frå det målet, varåt
min motto synes peka. Det händer mig inte första gången nu,
lär ej heller hända den sista, ty varföre skulle jag följa reglor,
när det jag skriver om har inga? Följande måste även intrugas
här, fast det ock skulle ske med domkraft. Händelsen är egen.
När har man hört kristna mänskor vilja dansa på ett gravöl? Nog berättas det, att antropofagerne i Amerika löpa slängpolska kring elden, då de steka någon av deras medbröder. Men inte hade jag trott finna dylikt i lutherdomen. Vår första döde, som var en matros, feck kyrkogård i Norge mot en riksdalers avgift. En del av hans kamrater hade smugglat en fiol med sig i jollen då de skulle ledsaga'n till sitt vilorum, och voro icke förr komne i land, än de började trippa branicula med kvinnfolken. Hade inte prästen ryckt stråken ur handen på dem, räds jag att de dansat ännu. Vem känner här icke igen den s. k. ostindiska girn?
KAP. XVII
OM EN RAR FISK
Dictu mirabile monstrum. Virg.
Den 25 februari kryssade vi på själjakt i skärgården. Andre assistenten sände en rännkula efter en av desse sjöhundar, men förmådde icke dyka så snällt som han, varföre bytet gick oss ur händerna. Vi stego i land på en liten holme, och som tövädret här och där hade blottat gräsmarken för våra ögon, feck jag lust att bli naturforskare. Bland rara stenar fann jag
38
