med sina ofanteliga exkrementer. För den orsaken uppleta landets fiskare genom lodning hans lägerställe och idka där med bästa fördel deras hantering. Efter hand höjer han sig mer och mer, och så snart han nalkas vattubrynen på tio—tolv famnar, är det hög tid för båtarne att flytta sig ur grannskapet. Ty i detsamma rusar han opp, lik en flytande ö, sprutar Trollhätteströmmar fram ur sina förfärliga näsboror och slår omkring sig, så att vattnet i stora utvidgande rundlar yrar hela milen ikring. Månne denna icke är Jobs Leviatan? Han vore ju artig att ha. Fördenskull, om herrar naturälskare behagade först tinga husrum åt honom, kunde man sedan med lämningarne av vår sista pommerska armé låta palma'n över till Sverige.
KAP. XVIII
FÖRETAL TILL DEN GUNSTIGE LÄSARN
Exul eram, requiesque mihi, non fama, petita est. Ovid.
Således har mitt bläckhorn redan ynglat sjutton ungar, alla älskvärda bytingar. Nu är det åter dräktigt, förmodeligen med den siste av denna kullen.
Tänk, min läsare, deras tokroliga uppsyn har så behagat mig, att jag fullt och fast beslutat erkänna dem för lagliga. I början hade jag ärnat försticka dem såsom oäktingar långt undan din ärbara åsyn, men jag har sedermera lystrat till naturens röst. Mitt ömma fadershjärta tillåter mig inte denna hårda medfart emot egna barn. Jag förklarar dem alltså för äkta födde och överlämnar dem till din bevågenhet.
Åtskillige ha före mig kastat dig i armarna dylika ostindiska foster, men vart och ett synes ärvt för mycket av sin faders allvarsamhet. Brelin står på Ascension och ljuger dig tårar ur ögonen. Osbeck, nyttig men trumpen, proppar dig händerna fulla med naturalier, och Torén, gladlyntare än de andre, hade kanske kunnat roa dig med sina småtäcka bekantskaper i Suratte och Kina, men du såg ju livet flyta ur honom, tillika
41
