det mycket att bildningsanstalterna, allt efter som de uppstodo, stängdes för kvinnor; att hemmet ansågs som hennes hela värld; att hon ej hade samma utsikt som mannen att, sedan hindren voro besegrade, genom sin seger skaffa sig ära och makt. Och ehuru ras, ståndsfördomar, privilegier, skrän, men framför allt armod ofta stängde vägen för mannen, låg onekligen i arten av hans svårigheter även en eggelse att besegra dem. Naturligtvis har kvinnan haft ringare del i det yttre livets strider och segrar, i allt det, som spänner andens energi och väcker den till initiativ.
Men trots allt detta, så har dock under de stora kulturperioderna i Europa den kvinnliga begåvningen kunnat yttra sig så, att den ej blott blivit bemärkt, nej hyllad. Detta faktum, som man ständigt brukar för att bevisa vad kvinnan nått oaktat hinder, borde brukas för att visa: att hindren i själva verket icke varit större, än att det kvinnliga snillet kunde nått det högsta manliga måttet, om kvinnans snille inneburit den högsta manliga intensiteten. Sålunda prisade grekerna med värme sina skaldinnor, lika många som musernas tal. Varken saknad av utbildning ej heller fördom hindrade således att någon av dessa kunde blivit en Anakreon eller en Sophokles. Nunnan sysslade konstnärligt med nål och pensel och hon visste, lika väl som munken, att hennes gärning steg till himladrottningens tron om hon i färger fäste madonnans fägring på klosterkyrkans mur. Men ingen kvinnlig fra Angelico arbetade i klostercellen. Nunnan som munken försjönk i tidens tillåtna vetenskap, skolastiken; men ingen nunna nådde upp till Tomas av Aqvino. Munken som nunnan visste att över dem vilade hela tyngden av kyrkans myndighet; att bojor, bål och bann hejdade en fri tanke. Men dock voro en Roger Bacon, Savonarola och Luther munkar! Birgitta gjorde arbetet för den andliga odlingen ej blott till en rätt, nej, till en plikt för Vadstenanunnan. Huru högt en snillrik kvinna blev ärad av folk och furstar, det visste detta klosters nunnor just genom stiftarinnans eget liv. Men
