Man hör dock nu allt mindre talet om kvinnans
förtryck på grund av männens egoism, ett tal vilket
var lika orimligt, som det att prästlisten skapat
religionerna.
De förhållanden, av vilka kvinnans underkuvade ställning blevo en följd, ha varit sammansatta av religiösa, ekonomiska, politiska och ännu många andra orsaker. Odlingshistorien visar oss att den småningom uppdragna, skarpa avgränsningen mellan mannens och kvinnans arbetsområde blev en följd av alltmer sammansatta kulturförhållanden. Under tidigare odlingsskeden fanns ingen skarp avgränsning varken på det andliga eller materiella arbetets område, lika litet som den ännu finnes under nybyggarförhållanden — till exempel Amerikas under 1600-talet — eller när produktionen skötes mer primitivt, såsom hos vår egen adel under storhetstiden, där hustru och man voro varandras arbetskamrater och hustrun med råd och dåd hjälpte mannen att sköta ekonomien, så som det ännu sker hos vår allmoge. Sagan och historien förtälja om amazonen och orakelgiverskan hos hellenerna; om sköldmön och valan hos nordbon; om domarinnan och profetissan hos judarna. Man trodde då ännu på gudarnas ingivelse och på deras bistånd, var helst ovanliga krafter uppenbarade sig. Inga fastslagna gränsmärken hämmade därför kvinnans krafter ens på de områden, genom vilka mannen sedan framför allt uppehöll sin överlägsenhet: krigets och kultens. Men emedan mannen på alla yttre områden mer oavbrutet och fritt kunde utveckla sina krafter, under det kvinnans så ofta voro upptagna av hennes modersfunktioner; emedan kvinnokönet behövde männens skydd för sig och barnen, så utbildades dock redan på mycket tidiga kulturstadier hos man som kvinna den uppfattning av »kvinnans område», vilken småningom ledde till att hon ej blott av naturen blev hållen inom
