även den yppersta skolas lärjungar, då äro resultaten i den grad till skolans nackdel, att man står häpen inför naturens underbara förmåga att hitta rätt, när den får frihet att gå sin egen väg. Medan alla skolans många utmärkta lektioner, i de många dagliga ämnena, beröva lärjungarna lust till självverksamhet och förmåga att reda sig själva, samt att läsa för sig själva; medan de förslappa alla intryck, genom att hopa dem ; försvaga minnet, matta det individuella anlaget och släcka kunskapshågen, hur är det med dessa andra, fritt utvecklade barn? De ha läst böckerna själva; de ha levat i dem, fördjupat sig i dem, tills de blivit deras andliga egendom; de kunna omsätta sina insikter från ett område också på ett annat; de kunna bruka sin vana att reda sig själva, för att ta sig fram på områden, där de äro främmande och sålunda själva fullständiga sina insikter; de hitta runt om i bildningens hela värld, så att de kunna gå än i ena, än i andra riktningen, dit kunskapshågen kallar dem. De kunna använda kartor, uppslagsböcker, lexikon och andra hjälpmedel — som skolbarnen annars äro vana att läraren lär dem begagna — framför allt kunna de bruka sina ögon och tankar. Skolans, av utmärkta lärare matade, lärjungar stå håglösa och redlösa framför andra uppgifter än de av läraren förberedda.
Mänsklighetens kunskapsfond är nu bliven så stor, att skolan måste avstå från att meddela lärjungen annat än de första elementen, jämte färdigheten att sedan själv finna sin väg i kunskapens värld, för vilket man behöver en livstid, icke en skoltid. Endast genom att skolan erbjuder möjlighet till och ledning i självstudium, kan den nu mera meddela en bildning, som är anda och sanning. Och på samma gång får skolan icke upptaga mer av barnens tid, än att de hinna leva även under studierna; att de kunna bliva delägare i hemmets arbeten och plikter, av ungdomens fröjder och frihet.
Framtidens skola skall visserligen hos flickan som gossen väcka pliktkänslan att en gång som
11. — Missbrukad kvinnokraft.
