kvinnans erotiska liv och hennes moderskap i en riktning måste verka hämmande på kvinnosnillets kraftutveckling, så är det på samma gång just ur sitt erotiska och moderliga väsen, som den snillrika kvinnan fortfarande skall skapa sina yppersta verk. Om jag; å ena sidan framhållit hennes begränsning i en viss riktning — nydaningens, de originella initiativens, de explosiva idéernas — så har jag i samma bestämning, som innesluter begränsningen, funnit den för kvinnan säregna styrkan på det geniala området.
Kvinnans begränsning blir för det första en yttre.
Om hon blir mor och själv vill vårda och fostra sina barn, så mister hon för sin produktion alltid något antal av sina bästa och kraftigaste år; år dem de med henne samtida män, som verka på samma område, fritt kunna bruka till sin utveckling och sin produktion. Även om man alltmer kan hoppas att mannen skall få tid, tillfälle och håg att medelbart och omedelbart undanröja en del hinder för hustrun, så är dock hennes känsla så uppsugen av hennes innerligaste förhållanden, att hon icke lätt vinner den grad av inre rörelsefrihet, som en produktion av andligt slag kräver.
Ofta blir saknaden av moderskapet ett hinder. Dem, vilka mena att jag glömt de många barnlösa kvinnorna — gifta som ogifta — då jag sökt finna de framtida möjligheterna för kvinnans likställighet med mannen i produktion, vill jag påminna om det djupa ordet om m:me de Girardin: »Hon sörjde de barn, hon aldrig ägt.» En sådan sorg suger även kraft. Men om således moderskapet och moderligheten ständigt kräva offer, som minska antalet av kvinnliga snillen eller av dessa snillens verk, så blir det som sagt dock dessa moment, vilka ge den högsta betydelsen åt de verk, som frambringas.
Ännu aldrig blev ett stort snilleverk danat av en kvinna, vilken ej levat fullt eller åtminstone djupt som kvinna.
Att sekundära värden också äro värden behöver
