stämningen till den andra lika hastigt som Christian Berg. Man vet aldrig, vad de skola företaga sig i nästa ögonblick. Se på denne patron Julius, som i sjutton år en gång om året överfalles av samvetskval och besluter att resa hem till sin mor. Några timmar efter det han under tårar farit bort i den välpackade skrindan, är han åter tillbaka på Ekeby. Musikern Lilliecrona slites ständigt mellan kärleken till äventyrsvärlden på Ekeby och det lugna hemmet, där han har sin älskade hustru och sina barn.
Det är i denna krets av män, som Gösta Berling är den allmänt beundrade hjälten. Alla kvinnor älska honom, alla män böja sig inför hans manhaftighet och styrka. »Han är de starka ordens, de lysande gärningarnas man, en hjälte, en hjälte.» Kanske snarare en skald. Vilka omslag i denne mans liv! Se honom först, där han står på predikstolen, fylld av hat över de anklagelser man slungat emot honom. Men plötsligen veknar hans sinne, då han betänker, att det är sista gången, som han har rättighet att förkunna Guds ord. Tankarna sväva ned över honom som en flock tama duvor, och orden strömma så betagande från hans läppar, att hela församlingen sitter gripen och anklagelserna förstummas.
Han är alltid ögonblicksmänniska. Han har lovat kaptenskan på Berga, att ordna förhållandet
