XXXII.
ÅTERKOMSTEN.
ATHOS OCH ARAMIS FÖLJDE DEN marschruta, d'Artagnan uppgjort åt dem, och påskyndade sin resa så mycket som möjligt.
Alla kvällar ristade de antingen på en vägg eller en fönsterruta det överenskomna igenkänningstecknet, av fruktan att under nattens lopp bli tillfångatagna, men till deras förvåning vaknade de varje morgon lika fria som förut.
Allt eftersom de närmade sig Paris, försvunno likt drömmar hågkomsterna av de stora tilldragelser de bevittnat och som skakat hela England, medan däremot de händelser, som under deras frånvaro upprört Frankrike, nu trädde i förgrunden.
Under dessa sex veckors frånvaro hade så många smärre händelser inträffat i Frankrike, att de tillsammans nästan utgjorde en stor tilldragelse. Då parisarna om morgonen vaknade utan drottning och konung, oroades de mycket av detta övergivna tillstånd, och Mazarins så livligt önskade avresa uppvägde ej de båda höga flyktingarnas.
