ett ombyte av styresmän eller till och med endast en varning från en mera utvecklad ras. Det är fallet med kanaten i Centralasien och med de beskyddade staterna i Indien. Om arbetet måste verkställas och vi äro de, som bäst passa för detta arbete, anser jag, att det skulle vara en feghet och ett brott att undandra sig det.»
»Men vem skall avgöra, om fallet är sådant, att ert ingripande är lämpligt?» invände amerikanen. »Under sådana förevändningar kunde ju en rovlysten stat sträcka ut händerna efter vartenda annat land i världen.»
»Tilldragelserna de obevekliga, oundvikliga tilldragelserna skola avgöra det. År 1881 var ingenting i världen så främmande för vårt folks tankar som en inblandning i Egyptens angelägenheter. Och ändå kommo vi 1882 i besittning av landet. Tilldragelsernas kedja lämnar en aldrig något val. Ett blodbad på Alexandrias gator och uppsättandet av kanoner för att driva bort vår flotta — den var där, som ni vet, för att uppfylla heliga, fördragsenliga förpliktelser — framkallade bombardemanget. Bombardemanget ledde till en landstigning för att rädda staden från förstörelse. Landstigningen ledde till en utvidgning av operationerna — och här äro vi nu, med Egypten på halsen. Vid tiden för detta bråk anhöllo vi och bönföllo, att fransmännen eller något annat folk skulle komma och hjälpa oss att ställa sakerna till rätta, men alla lämnade de oss i sticket, när det fanns arbete att verkställa, fastän de nu ständigt äro färdiga att banna och hindra oss. Då vi försökte komma ifrån saken, uppstod denna vilda dervischrörelse, och vi måste haka oss fast envisare än någonsin. Vi ville aldrig ha denna uppgift, men nu, då vi ha fått den, måste vi genomföra den på ett praktiskt sätt. Vi ha infört rättvisa i landet och rensat förvaltningen och skaffat de fattiga skydd. Därigenom har landet gått mera framåt under de senaste tolv åren än sedan den muhammedanska invasionen i sjunde århundradet. Utom avlönandet