Wikisource

Sida:När vänder björnen sig i idet? – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/4

Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
230
N. E. HAMMARSTEDT.

fattning är detta också förhållandet. Går nu björnen i ide den 14 oktober och lämnar det den 14 april, bör vändningen inträda den 13 januari, tjugondedag-jul, hvilken dag alltså blir midvinterdagen äfven för björnen. Så uppgifves ock från Österdalarna,[1] och därmed synes äfven en i Volkskundemuseum i Berlin befintlig svensk runkalender med årtalet 1688 öfverensstämma. För den 13 eller möjligen den 14 januari bär denna kalender beteckningen BIÖR, hvilken näppeligen kan afse annat än här antydda förhållande.[2] Men härtill inskränker sig ock öfverensstämmelsen mellan de mig till buds stående uppgifterna och nyss gjorda beräkning: af åtta uppgifter afvika icke mindre än sex. Bland dessa synes det dock möjligt, att två i själfva verket gå tillbaka på tjugondedagjul, ehuru de på grund af en kyrkokalendarisk tillfällighet kommit att förflyttas. Dessa uppgifter, den ena från Värmlands Älfdal,[3] den andra från Härjedalen[4], förlägga björnens »omvändelse» i idet till den 25 januari, Pauli omvändelse, hvilken dag i Härjedalen betecknas såsom »midt i vintern».[4] Om ett fordomtima helighållande af björnvändningsdagen vittnar möjligen, att man, enligt doktor Modins meddelande, den dagen skulle förhålla sig tyst både vid gården och i skogen — således ej hugga eller tröska — för att ej störa björnen, som då hämnas.

Från sistnämnda landskap föreligger emellertid ännu en märklig uppgift, nämligen att björnen vänder sig den 7 februari.[5] Denna dag, hvilken icke anknyter sig till någon nutida kalendarisk bemärkelsedag, skulle således äfven den beteckna medlet af vintern, »midt i vintern», en beräkning af midvintern som nära öfverensstämmer med lapparnas förläggande af denna termin till tiden mellan den 5 och 11 februari och själfva midvintercentrum (talwe quoutel) till den 8 februari.[6]

Jag har för många år sedan förklarat denna företeelse i lapparnas kalender såsom en kvarlefva af en nordisk årstredelning, hvars

  1. ↑ Grop Anna Olsdotter, Boda.
  2. ↑ Jfr Brunner, Ein Runenkalender von 1688, s. 13—14 i Amtliche Berichte aus den Königl. Kunstsammlungen. 32 Jahrg. Nr 1. Berlin 1910.
  3. ↑ Medd. af fröken Berta Edgren, Vingäng, Ransby.
  4. ↑ 4,0 4,1 Medd. af dr E. Modin.
  5. ↑ Medd. af hr E. Fundin.
  6. ↑ Se K. B. Wiklund, Om lapparnas tideräkning s. 15 i Nordiska Museets Meddelanden 1895—1896. Stockholm 1897.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:När_vänder_björnen_sig_i_idet%3F_–_Fataburen_Kulturhistorisk_tidskrift.djvu/4&oldid=411245”