tillämpa rashygieniska principer. En entusiastisk anhängare av eugenikens läror skall möjligen känna sig besviken att ej finna ännu radikalare lagförslag, men Fakulteten har ej velat gå längre, än att den kunde bygga på en relativt säker vetenskaplig grund och kunde vänta, att de föreslagna bestämmelserna skulle få det stöd av den allmänna rättsuppfattningen, utan vilket de ej kunna få åsyftad verkan.
Angående effektiviteten av en restriktiv äktenskapslagstiftning i eugenisk riktning torde man ej få göra sig några överdrivna förhoppningar. Väl kommer en dylik lag säkerligen att förmå en del rättsinniga medborgare att avstå från ett föräldraskap, som ej vore önskvärt från samhällets synpunkt, och den skall säkerligen även göra gott genom sin uppfostrande inverkan på den allmänna opinionen, men den kan aldrig hindra, att en hel del individer, och bland dem just de sämsta, genom illegitima förbindelser skaffa en mindervärdig avkomma till världen. Och att genom straffhot söka förekomma utom-äktenskapligt könsumgänge av degenererade personer synes fullkomligt hopplöst.
I vårt förnuftsenliga föräldraurval kunna vi naturligtvis icke använda samma grymma medel, som naturen i sin selektion så ofta begagnar, nämligen att förgöra de undermåliga. Vi erkänna deras rätt att leva, sedan de kommit till världen, och de böra få leva under tillfredsställande förhållanden, men de böra icke ha rätt att fortplanta sig. Vill samhället hindra dem därifrån, så kan detta blott ske genom permanent internering eller genom sterilisering.
Om samhällets rätt att till sitt skydd använda det förra medlet torde alla vara ense; tvångsinternering av sinnessjuka, brottslingar och lösdrivare tillämpas ju redan i många former och kommer säkerligen i framtiden att ytterligare utsträckas. Det senaste lagförslaget angående tvångsinternering av alkoholister är ju också ett steg i samma riktning; från eugenisk synpunkt är det blott att önska, att det måtte kompletteras med bestämmelser om permanent internering av de fullkomligt oförbätterliga alkoholisterna, vilka enligt kommittéförslaget redan efter 18 månader eller maximum 3 år måste släppas ut ur anstalterna, till lika mycken skada för dem själva som för samhället och alltför ofta även för en kommande generation.
Huruvida det är berättigat att genom operativa ingrepp förekomma möjligheten till fortplantning av degenererade individer, därom äro åter meningarne ännu mycket delade. I några stater i Norra Amerika är dylik behandling av vissa kategorier grövre brottslingar och obotliga sinnessjuka i lag stadgad, och metoden har under de sista åren praktiserats i stor utsträckning och såsom det säges utan några olägenheter. I Europa torde dylik sterilisering hittills endast i enstaka fall blivit utförd å sexuellt abnorma idioter samt sedlighetsförbrytare. Då operationen, såsom den numera vanligen utföres (vasektomi), kan betraktas såsom fullkomligt
