De ungas uppfostran bör icke blott gå ut på att utbilda goda medborgare, utan även att dana dem till dugliga och ansvarsmedvetna föräldrar; de böra få kännedom om huvuddragen av ärftlighetsläran, de måste lära sig att hålla föräldraskapet i helgd, och de måste bringas till insikt om, att vid valet av make är den viktigaste frågan: är han eller hon duglig och värdig att bliva fader eller moder till mina barn? — Från talarstolar, i skola och kyrka må det predikas om vårt ansvar mot våra efterkommande, om en kärlek, en solidaritet, som icke blott om fattar det nu levande släktet, utan även sträcker sig till kommande generationer. Eugeniken skall icke vara blott en teoretisk vetenskap, dess grundidé måste bli en integrerande del av framtidens religion. »Blott en eugenisk religion kan frälsa vår civilisation från det öde, som drabbat mer än en förgången kulturstat».[1] J. Vilh. Hultkrantz.
- ↑ Ovanstående citat efter Bernard Shaw, som jag hämtat ur ett nyligen till svenska översatt arbete av Dr C. W. Saleeby: Föräldraskap och raskultur (Stockholm, 1910. Nordiska förlaget. 332 sid. Pris 4,75) visar — liksom hela boken —, med vilken entusiasm de nya idéerna om fattas av sina anhängare i England. För den, som önskar en utförligare orientering över de rashygieniska problemen, kan detta arbete livligt rekommenderas. Med vetenskapsmannens kritiska blick förenar författaren människovännens deltagande hjärta och optimistens ljusa tro på det godas seger. Det praktiska genom förandet av eugenikens olika program punkter underkastas visserligen ingen uttömmande behandling, men förf:s avsikt har också endast varit att lämna en allmän inledning till eugeniken. — Vår svenska litteratur har — från sett några spridda tidningsartiklar — hittills helt och hållet saknat en fram ställning av den i utlandet ganska livligt uppmärksammade nya vetenskapsgrenen, och det synes vara ett lyckligt val att såsom representant för densamma först introducera Saleeby.
Stockholm, Oskar Eklunds boktr., 1911.
