folkets uppmärksamhet och tid. En häst, som skulle löpa, en tupp som skulle fäkta, en hund, som skulle döda råttor, en man som skulle boxas — ja — gäller det något sådant, så vända de sig bort från själve kejsaren i all hans härlighet för att se på.
Jag kunde berätta många historier från den engelska sportvärlden, ty jag var med om ganska mycket i den vägen under den tid jag gästade lord Rufton, sedan order om min utväxling som fånge kommit till England. Det dröjde månader, innan jag kunde sändas tillbaka till Frankrike, och under tiden vistades jag, som sagt, hos den gode lord Rufton på hans vackra gods High Combe, beläget i norra delen av Dartmoor. Han hade ridit med polisen, när de satte efter mig från Princetown, och när jag upphanns, kände han för mig detsamma som jag skulle känt för en tapper och ridderlig officer, som stått ensam i mitt eget land utan en vän, som kunde hjälpa honom. Med ett ord sagt: han upptog mig i sitt hem, klädde och födde mig och behandlade mig i allo som en bror. Jag vill giva engelsmännen det vitsordet att de alltid voro ädelmodiga fiender och präktigt folk att slåss med. På Pyreneiska halvön plägade de spanska förposterna rikta sina musköter mot våra, de engelska räckte dem sina konjaksflaskor. Men bland alla dessa högsinta män gick ingen upp mot den beundransvärde lorden, som så varmt räckte handen åt en fiende, som råkat i olycka.
Åh! vilka sportminnen hägra inte för mig bara jag hör namnet High Combe! Jag ser ännu för
