Och nu vill jag tala om för er hur min kärlek till Lucia blev orsaken till ett av de mest förskräckliga av alla de underbara äventyr, jag någonsin varit ute för, och hur det kom sig att jag miste övre delen av mitt högra öra. Ni har ofta frågat mig varför den är borta. I afton vill jag tala om det för första gången.
Suchets högkvarter vid denna tid var dogen Dandolos gamla palats, beläget vid lagunen, inte långt från Sankt Markustorget. Vintern närmade sig sitt slut, och jag hade en natt kommit hem från Goldiniteatern, då jag fann en biljett från Lucia och en gondol, som. väntade på mig. Hon bad mig komma genast, emedan hon befann sig i förlägenhet. För en fransman och soldat fanns endast ett svar på en sådan biljett. Inom ett ögonblick var jag i båten, och gondoliären stötte ut i den mörka lagunen. Jag erinrar mig att jag blev frapperad över mannens kraftiga kroppsbyggnad. Han var icke lång, men däremot en av de mest bredaxlade män jag sett i hela mitt liv. Men gondoliärerna i Venedig äro ett kraftigt släkte, och starka karlar äro vanliga nog bland dem. Gynnaren tog plats bakom mig och började ro.
En god soldat i fiendeland borde alltid och allestädes vara på sin vakt. Det har varit en av mitt livs grundsatser, och om jag levat länge nog att bära grå hår, så är det emedan jag följt den. Och dock var jag denna natt lika vårdslös som en dåraktig ung rekryt, som fruktar att man skall tro
