256
Jag skall tala om för er, att jag efter min frigivning i England, slog mig ner där, gifte mig med en engelska och tjänade upp mig till befälhavare på ett litet engelskt fartyg, med vilket jag gjort flera turer från Southampton till Guineakusten, Där anser de mig såsom engelsman. Ni kan emellertid förstå, att jag med mina känslor för kejsaren ibland känner mig ganska ensam, och att det skulle vara en fördel för mig att ha sällskap med någon som kunde dela mina sympatier, Man blir rätt uttråkad under sådana långa sjöresor, och jag skulle laga att det vore mödan värt för er att dela min kajuta.»
Han fixerade mig skarpt med sina sluga grå ögon under denna långa harang, och jag svarade med en blick, som lät honom förstå, att han inte hade med en enfaldig narr att göra. Han tog fram en liten påse av segelduk, fylld med penningar.
»Det är hundra pund i guld i den här», sade han. »Ni är i tillfälle att förse er med nödiga reseffekter. Jag skulle vilja råda er att köpa dem i Southampton i morgon och hoppas få råka er under loppet av nästa vecka.»
»Nej, vet ni vad», sade jag, »ni måste uppriktigt säga mig resans mål.»
»Åh, för all del, har jag inte gjort det?» svarade han. »Vår bestämmelseort är Guineakusten i Afrika.»
»Men hur kan detta vara i så hög grad i kejsarens intresse?»
»Det tillgodoser i högsta grad kejsarens intressen, att ni inte gör några ogrannlaga frågor, och att jag
