46
avsikt att ändra våra tider», svarade han, och åter brusto de i skratt, som emellertid tystnade, då jag lät min blick långsamt glida laget runt.
»Hur dags är uppställningen?» frågade jag kapten Pelletan med skärpa i rösten.
Ett impertinent svar svävade på hans läppar, men min blick hejdade det. »Uppställningen är klockan sex», svarade han.
»Jag tackar er», sade jag. Jag räknade sällskapet och fann att jag hade att göra med fjorton officerare, av vilka två tycktes komma direkt från Saint-Cyr. Ja kunde naturligtvis inte nedlåta mig att låtsa om deras taktlöshet. Återstodo alltså majoren, fyra kaptener och sju löjtnanter.
»Mina herrar», sade jag och såg från den ene till den andre, »jag skulle känna mig ovärdig detta ryktbara regemente, om jag icke begärde upprättelse för det ohöviska mottagande jag fått röna av er, och jag skulle anse er ovärdiga regementet, om ni under någon förevändning vägrade att giva mig den.»
»Vad det beträffar har det ingen fara», sade majoren. »Jag bortser från min rang och är beredd att i detta regementes namn giva er all den upprättelse ni kan önska.»
»Jag tackar er», svarade jag. »Men jag känner att jag måste ställa ett krav även på dessa andra herrar, som gjorde sig lustiga på min bekostnad.»
»Med vem vill ni då slåss?» frågade kapten Pelletan.
»Med er allesammans», svarade jag.
