VII.
TRAPPAN MED DE TRE TRAPPSTEGEN.
Nästa dag ämnade vildgässen fara norrut genom Allbo härad i Småland. De sände Yksi och Kaksi dit för att kunskapa, men när de kommo tillbaka, sade de, att allt vatten var fruset och all mark snöbetäckt. »Låt oss då så gärna stanna där vi är!» sade vildgässen. »Vi kan inte fara fram över ett land, där det varken finns vatten eller bete.» — »Om vi stannar där vi nu är, kan vi få vänta ett helt månvarv,» sade då Akka. »Det är bättre att fara österut genom Blekinge och försöka om vi inte sedan kan komma över Småland genom Möre härad, som ligger nära kusten och har tidig vår.»
Sålunda kom pojken att nästa dag fara fram över Blekinge. Nu då det var ljust, hade han kommit i sitt rätta lynne igen och kunde inte begripa vad som hade gått åt honom förra kvällen. Nu ville han visst inte ge upp resan och vildmarkslivet.
Det låg en tjock regnrök över Blekinge. Pojken kunde inte se hur det såg ut där. »Jag undrar om det är ett gott eller dåligt land, som jag rider över,» tänkte han och försökte att leta fram ur sitt minne vad han hade lärt om landet i skolan. Men på samma gång visste han nog, att detta inte skulle tjäna något till, eftersom han aldrig hade brukat läsa över läxorna.
Med ens såg pojken hela skolan framför sig. Barnen sutto vid de små pulpeterna och sträckte upp händerna,
