140
skulle man ha kunnat utan någon inklädnad skildra detta ämne i form av en realistisk roman, som kunnat bli gripande nog, ehuru betydligt bredare än vad nu blivit fallet och försedd med en psykologisk utredning av ganska vittomfattande art.
Men Selma Lagerlöf har gestaltat ett värk av annat slag. Hon har lyft upp det naturalistiska stoffet i en översvinnlig sfär och därigenom fördjupat och utvidgat dess betydelse som dokument och konstvärk. Allt var bara en dröm! Frågan blir om detta inskränkande »bara» äger ett berättigande. För David Holm ha alla hans upplevelser under det avsvimmade tillstånd han befinner sig i full värklighet, ja det visar sig vara en värklighet, som inverkar betydligt livligare på hela hans liv och karaktär än vad den sedvanliga värkligheten någonsin skulle ha kunnat förmå. Det är således för att begagna ett estetiskt begrepp en högre värklighet, som besegrar David Holms ondska och sorgliga levnadsvandel. Men är detta möjligt? Kan en människa under ett anfall av medvetslöshet uppleva så mångahanda ting i sin fantasi? Det må då till att börja med erinras om det sällsamma fenomenet att människan inför en livsfara, »dödsögonblicket», tycker sig se hela sitt förflutna samlat i en enda brännpunkt. Det är som om livet öga mot öga med döden ännu vill visa oss hela sin kraft, och samtidigt ligger det ett sällsamt varsel i detta visionära tillstånd, ett varsel om ett annat liv, där tid och rum ej äro lika stora hinder i vår frihet som under vår existens på jorden.
David Holm befinner sig utan tvivel i ett livsfarligt tillstånd. En långvarig och säkerligen obotlig tuberkulos har gått upp och urladdat sig i en våld-
