Den här sidan har korrekturlästs
59

lig huvudnäring varit åkerbruket i förbindelse med boskapsskötseln. De övliga föreställningarna om bergsbrukets och järnhanteringens betydelse för Värmland under äldre tider torde vara för optimistiskt färgade. En rikare utveckling har inträtt först under sista hälften av 1600-talet, från vilken tid Uddeholmsverken härröra, men först med frihetstidens slut är landskapets hela välstånd beroende av bergshanteringen, järnet dess förnämsta exportvara. Även bondebefolkningen blir genom kolning och körslor åt bruken avhängig av bergshanteringen. Mot slutet av 1700-talet kan man tala om ett visst välstånd i hela Värmland, men landskapet är utsatt för det ekonomiska livets kriser, vilka under Napoleons krig bli svåra nog. Ju längre det nittonde århundradet framskrider desto mera genomgripande blir bergshanteringens omdaning till modern storindustri, men denna period intresserar oss mindre i detta sammanhang.

Redan en flyktig blick på Värmlands historia ger vid handen att man ur densamma kan avläsa hela Sveriges utveckling; så småningom har detta landskap liksom andra landsändar brutit sig ut ur sin isolering och vuxit allt fastare samman med riket; bergshanteringen höjer visserligen landskapets välstånd men rycker så småningom in detsamma i allt större ekonomiska virvlar, vilka verka med ombildande kraft på de olika samhällsklassernas sammansättning och bryta ned landskapets organiska enhetlighet; ännu 1815 uppvisa Värmlands städer dock blott 4,000 invånare, medan resten eller ungefär 147,000 bo på landet.

Landets icke stora odlade areal och väl även de