Den här sidan har korrekturlästs
84
Från tidernas vexlande öden
Är färden så skön:
På hinsidan sorgen och döden
Får anden sin lön.
Väl Eden från jorden försvunnit
På Zebaots bud:
I höjden har Abel dock funnit
Det åter hos Gud!”
Och bortom solen, som förklarad brann,
Serafens vinge i en sky försvann.
