Den här sidan har korrekturlästs
10
Ha! — det är Gustaf! — Gustaf, kungasonen
I tiggarns drägt! — (Öppnar sin famn.) O Gud! — det är min bror!
(Springer fram och sluter honom häftigt i sina armar.)
— — — — — — — — — — — —
Min bror! min Gustaf! — — store Gud! han dignar
Af hunger och af qval! — — stöd dig mot mig. —
{{em|4(Leder honom till ett säte, der han sjunker ned.)
Min lott ändå är skön! — jag den välsignar! —
Det är ej alltid natt på jordens stig. — —
Ack! när kring dig jag mina armar lindar,
De knytas åter hjertats brustna band.
(Springer opp.)
Behåll, du Nord, din ros och dina vindar,
Ty här har jag mitt hela fosterland! —
