berfrost låg han nära nog afklädd på den snötäckta marken. På ena sidan stodo två öfvergifna kanoner, på den andra lågo några döda och redan stelnade finnar. Gyllenstjerna kunde ej vänla annat än en snar och lika död. Men just då kom öfver fältet ridande en ung svensk officer. Det var kapten- löjtnanten vid Braunhoffs finska rytteri, den tjugoåriga Fabian Gustaf Wrangel. Hans springare hade nyss blifvit skjuten, hvarföre ban bestigit en af sina haändhästar, hvilken ännu, munter och otröttad , kunde bära honom till svenska födöras. Han kom att rida förbi, just der Gyllenstjerna låg. Denne igenkände svenska fältbindeln och ropade om hjelp samt nämn- de sitt namn. Allt dröjsmål var vådligt, ty danskarnas trop- par nalkades stället. I denna HKfsfara hejdade dock Wrangel sin häst. Vid underrättelsen cm den sårades namn utbrast han: Är ni öfversten för gardet, då är också eder person för vår nådige konung långt mera angelägen än min ung- dom. Med dessa ord hoppade han af hästen, lyftade den van- mägtige Gyllenstjerna upp i sadeln och dref springaren framåt mot svenskarna. Några ögonblick derefter blef Wrangel af de kommande fienderna tillfångatagen; men Gyllenstjerna fördes af hästen till de sina, hvilka med deltagande och öm vård emottogo sin älskade öfverste.
Ännu några ord om hans räddare, unga Fabian Wrangel. Denna blef tillfångatagen al en grefve Reis, kapten vid dan- ska lifregementet, hvilken tillät sig att plundra Wrangel, icke blott på hans börs, utan ock på en del af kläderna, hvarefter han förde honom fången vid sidan. Men om en stund hvälf- de sig slagtningens vågor återigen ditåt. Svenskarna fingo öf- verhand och grefve Reis nödgades gifva sig till fånge åt sin egen fånge, åt Fabian Wrangel. Nedslagen ville nu grefven gifva tillbaka de plundrade penningarna. Behåll dem, herr grefve, sade den stolte Wrangel. Ni torde hädanefter blifva i större behof af dem än jag. Han förde honom derefter som fånge till svenska lederna att der tagas i förvar. Hän- delsevis kom Wrangel att dervid just stöta på svenska fot- gardet och det kompani, der hans halfbroder, den aderton- årige Adolf Clodt var löjtnant. Mellan båda stjufbröderna
