87
CHILDE HAROLD VID WATERLOO.
(Childe Harold’s Pilgrimage III, 17-41.)
Halt! På ett kejsarväldes mull du trampar!
Ett jordskalf myllade sitt byte der!
Men står då ingen bildstod der och stampar
Ej en kolonn, som någon inskrift bär?
Nej. Desto enklare moralen är.
Rör ej vid platsen, utan låt den vara!
Den röda skuren gödslat åkern här —
Men, kungaskapande triumfdag, svara:
Ha vi ej vunnit mer af dig, än detta bara?
Och Harold stod vid detta benhus stilla,
Det bistra Waterloo, Frankrikes graf.
Hur dock en enda timme kan förspilla
Den makt, det rygte, som en lefnad gaf!
Der plöjde Örnen rymdens vida haf,
Men blodig klo han hårdt i marken tryckte
För pilen som en verldsdel tryckte af,
Och detta högmod, som man mättadt tyckte,
Slogs nu i samma jern som verlden sönderryckte.
Det var förtjent. Och Frankrike må tugga
Sitt betsel; men är verlden mera fri?
