Sida:Norlind Beethoven 1907.djvu/41

Den här sidan har korrekturlästs
39

Beethoven hade alltid varit politiskt intresserad. “Platos Staten hade genomträngt hela hans varelse“, säger Schindler. “Efter Platos idéer mönstrade han alla statsförfattningar i världen; just så ville han ha allt inrättadt. Han lefde i den fasta tron, att Napoleon umgicks med ingen annan plan än att göra alla länder till republiker efter samma grunder som Frankrikes, och därmed lägga grundstenen till allmän lycksalighet i världen.“

Det var därför fullt naturligt, att Beethoven ej ville släppa tanken att skrifva ett verk till Napoleons ära. Dock synes han först 1801 ha begynt skrifva ned några musikaliska tankar, och ej förrän två år därefter satte han sig till verket på allvar. Beethoven bodde sommaren 1803 i byn Oberdöbling, något norr om Wien i landtlig stillhet. Här växte verket ut med ledning af de förut nedskrifna tankarna och den 3 maj 1804 var en ny väldig symfoni färdig. Den blef strax renskrifven och på första sidan satte Beethoven med egen hand öfverst: “Buonaparte“ och nederst “Luigi van Beethoven“, icke ett ord mer.

Verket skulle just afgå till Paris genom franska beskickningen, då underrättelsen kom, att Bonaparte hade låtit utropa sig till kejsare. Ries var den förste, som bragte Beethoven underrättelsen, och han beskrifver, huru mästaren utom sig af raseri ref sönder titelbladet och utropade: “Är han också endast en vanlig människa? Nu kommer han också att trampa alla mänskliga rättigheter under fötterna, blott följa sin egen äregirighet — ställa sig högre än andra och bli en tyrann.“ Det dröjde länge, innan han tog tag i kompositionen