Sida:Norlind Beethoven 1907.djvu/56

Den här sidan har korrekturlästs

54

Ett mycket olyckligt inflytande på Beethovens verksamhet under senare åren kommo hans bröder Johan och Karl att utöfva. Bägge hade följt honom till Wien och där fått tillfällig sysselsättning. Johan blef sedan apotekare i Linz och bragte det till sist till sådant öfverskott af penningar, att han kunde köpa en egendom, Gneixendorf, och där lefva i sysslolös ro sina återstående dagar. Han pinade ofta sin broder Ludvig genom att i tid och otid vilja vara mellanhand vid säljandet af kompositioner till förläggare. Brodern Karl blef aldrig någonting, förföll till dryckenskap, gifte sig med en liderlig kvinna, fick 1806 en son med henne och dog 1815. I sitt testamente hade han bedt brodern Ludvig taga sig an sonen Karl. Modern, som fortsatte sitt lättsinniga lif, ville dock uppfostra sonen själf, och först efter svåra och för Beethoven högst upprörande processer lyckades det mästaren att få barnet sig tillerkändt. Beethoven ägnade sig med rörande omsorg åt gossens uppfostran, satte honom i flere bildningsanstalter och gaf själf noggranna föreskrifter, huru han ville ha undervisningen bedrifven. Han gick nästan dagligen för att se, att hans förordningar efterlefdes. Barnet hade dock fått dåliga anlag i arf och förföll snart till ett lättsinnigt lif, som bragte sorg och lidande åt Beethovens redan förut känsliga sinne. Slutligen gjorde brorsonen sommaren 1826 ett själfmordsförsök. Därigenom hade han efter dåtida förhållanden gjort sig omöjlig i sällskapslifvet. Genom Beethovens vänners hjälp insattes Karl i ett regemente som officer. Längre fram blef han en aktad ämbetsman och lefde,