4
ryktbara kejsarinnan Maria Theresia af Österrike, och den lilla Rhenstaden kom därför under hans tid att stå i liflig förbindelse med Wien. Bonn var på 1700-talet, liksom i våra dagar, en katolsk stad men för öfrigt i religiöst hänseendet ämligen indifferent. Kurfurstarne hade andlig värdighet men icke en skymt af andligt sinnelag. Det berättas om en af dem, att han låtit kungöra, att han den 1 april skulle predika i kyrkan. Folket kom talrikt till Guds hus, fursten besteg predikstolen, korsade sig och ropade: April! April! och rusade ned från predikstolen. Det var i sådan kyrklig luft, Beethoven uppväxte.
Kurfurstarne hade liksom andra regerande furstar ett musikkapell med såväl sångare som instrumentister. Kapellmästare på 1760-talet var tidvis en man vid namn Ludvig van Beethoven. Han var född i Antwerpen och hade på 1730-talet blifvit anställd som bassångare i kurfurstens kapell. Denne Ludvig van Beethoven var farfader till vår tonsättare. Han har helt säkert varit en energisk och kraftfull man, som varit mån om sitt anseende. För att öka sin lilla inkomst skaffade han sig jämte musikbefattningen en vinhandel. Det lade visserligen grunden till ett ej ringa ekonomiskt välstånd, men det bidrog också till familjens olycka. Hans hustru först, sedan hans son begynte fatta böjelse för vinets njutningar. Af barnen blef sonen Johan, född troligen 1740, fader till den berömde kompositören. Johan van Beethoven sjöng redan vid 11 års ålder i kapellet och fick snart anställning som tenorist. Han bragte det aldrig längre i graderna. Det är föga troligt, att han någonsin komponerat, och
