delssohn, som aldrig försummade att hälsa på hos Wichmanns under sina besök i Berlin. Konungen hade givit honom i uppdrag att sätta musik till Aischylos’ Oedipus i Kolonos, och han hade fullgjort uppdraget samt även vunnit erkännande av Berlinerpubliken.[1]
Sedan hade han likaledes på högre befallning, tonsatt Racines Athalie. Den 1 dec. gavs denna med mycket bifall i Charlottenburg.
Vi kunna således förstå, att Mendelssohns närvaro i Berlin mer än vanligt krävdes denna höst. Jenny Lind säger även, att hon i november ”nästan dagligen” var tillsammans med honom hos Wichmanns. Där avtalades också ett uppträdande å en Gewandhauskonsert i Leipzig, och d. 3 dec. reste båda tillsammans dit. Konserten gick med glans, och Leipzigborna ansågo denna afton som den betydelsefullaste under hela säsongen. Bokförläggare Heinr. Brockhans, som hörde till Jenny Linds varma beundrare, skrev om aftonen i sin dagbok: ”Förväntningarna hos Leipzigerborna, hvilka yfvas litet öfver sin musikaliska smak och som ibland äro litet hyperkritiska — voro verkligen mycket höga; men den första arian ur Norma intog alla till sångerskans förmån; förtjusningen stegrades alltmera genom duetten med miss Dolby ur Romeo och Julia och genom recitativet och arian ur Don Juan, tills den slutligen genom några sånger av Mendelssohn och några svenska folkvisor nådde en utomordentlig höjd. Och detta med fullt skäl. Hon är en högst utomordentlig sångerska, en alltigenom musikalisk natur, som har de härligaste medel till sitt fulla förfogande och dessutom,
- ↑ Verket uppfördes i nya palatset i Potsdam 1⁄11 1845.
102
