kände dennes metod, ville hon av ren pietet mot sin förre lärare ej börja efter nya metoden, förrän denne rest.
Den 10 sept. kunde hon dock skriva hem, att hon redan tagit 5 lektioner för Garcia. Vi veta även av andra brevmeddelanden, att hon d. 26 eller 27 aug. börjat lektionerna. Hon fortsatte sedan med 2 timmar i veckan till juni 1842. I samma brev heter det vidare: ”Det är för mig att börja om från början, sjunga skalan upp och ned, långsamt och försiktigt, arbeta på drillen — (okristligt långsamt) och söka få bort hesheten, om möjligt. Jag hoppas, att jag gjort lyckligt val, han är den bäste åtminstone, och dyr är han — 10 rdr b:o timmen. Men kan han bara lära mig sjunga, så gör det ingenting. M:lle Nissen har sjungit för honom i 2 år nu och gjort omätliga framsteg. Andan är han mycket noga med också.”[1]
.jpg)
Julia Grisi.
Efter A. M. Lacauchies, Suite de la Galerie des artistes dramatiques.
(Musikhist. Museet.)
Redan d. 26 sept., efter således en månads undervisning, kunde hon skriva till fru Lindblad: ”Min sångmästare är jag ofantligt nöjd med. Just mina fel är han förträfflig för. Jag tror, att det är en stor lycka för mig, att Garcia fanns. Dessutom är han en mycket god människa. Bryr han sig ej så särdeles om sina elever utom lektionsstunderna, så får det väl
47
