fel vidlådde likväl denna alltifrån början, den saknade tryckta sångmelodier. I musikaliskt hänseende fick man således nöja sig med de äldre med noter tryckta psalmböckerna, såsom Petrus Rudbecks Enchiridier. I 1693 års Handbok hade nottryck på 5 linjer förekommit, men endast till prästens sång. Man var således fortfarande mestadels hänvisad till handskrivna mäss- och koralböcker.
Ett ej så litet antal kyrkosångböcker i handskrift finnes i behåll från denna tid: Från Sörby församling inom Linköpings stift en sångbok (Link. Teol. 228), skriven omkring 1630; en Johannes Andreæ tillhörig sångbok från 1632 (Kgl. bibl. Brocm, 190); en Liber Cantus tillhörig Gabriel Nicolai Scolenius år 1645 (Skara Mus.-hdskr. 3); en sångbok “comparatus anno 1645, 6 Febr.“ tillhörig Sveno Andreæ Wistibo (Skara Mus.-hdskr. 3); en mäss- och koralbok från Bro i Roslagen 1646, tillhörig Erik Björk (Kgl. bibl. Sv. M.); en till Roglösa kyrka av Jonas Johannes Hagelius d. 29 Dec. 1655 skänkt sångbok (Link. Teol. 227); en synnerligen omfångsrik Liber Cantus i folio om 350 blad, “comparatus 13 Sept. 1661“ (Skara Mus.-hdskr. 5) tillhörig Jacob Bellander; en omkring 1670 skriven sångbok (Link. Teol. 227 a); en Liber Cantus från Rinna församling av Linköpings stift, fullbordad d. 15 April 1677 (Link. Teol. 230). — Med denna kan den äldre serien av kyrkohandskrifterna anses fulländad. Koralnotskriften var hos alla de hittills nämnda den förhärskande, texten blandad latinsk och svensk, de förekommande psalmerna mestadels gamla medeltidshymner. Jämte dessa mera traditionella, till hälften medeltida, sångböcker fanns även en del andra av mera modern art. I dessa förekom endast undantagsvis koralnoten, men i stället mensuralnoten i sin bestämt rytmiska gestalt. För förståelsen av 1690-talets
