110
|
koralarbete äro dessa särskilt värdefulla. Äldst i denna serie är Kalmarhandskriften “Fol.-bd I“ från 1630-talet. En något fullständigare hdskr. men i övrigt den förra närstående är Mönsteråshdskr. från 1640-talet. I jämförelse med dessa två äro de därpå följande av mindre betydelse: Peter Johan Grevillii Mässbok 1676 (Kgl. bibl. Sv. M.); en sångbok, fordom tillhörig Kalmar gymnasium från ungefär samma tid (nu i Västerås bibl. B. e. 30). Något högre står “Svensk Psalmbok ifrån år 1675“ (Kgl, bibl. Sv. M., skänkt av A. B. Rappe). Allra högst står Riddarholmskyrkans koralbok av 1694 (nu i Lunds bibl.) ej blott därför, att den representerar Sveriges på den tiden officiellaste kyrka utan även, emedan den står oberörd av den då just pågående koralpsalmboksrevisionen. Antalet koralmelodier är här ej mindre än 150. |
Innan vi övergå till Gamla Psalmboken vilja vi nämna några andliga sångsamlingar, vilka för koralarbetet blevo av betydelse. Av de med tryckta melodier kunna nämnas Samuel Columbus’ Odæ sveticæ, 1674, med musik av Gustav Düben. Av andliga sånger har denna samling två: “En naturlig döds betraktelse“ (nr 10) och “Aftonsång“ (nr 11). Av melodierna blevo förutom Aftonsången nr 2, 5, 6 upptagna i Koralpsalmboken under numren 297, 245, 288. Jacob Arrhenius utgav 1689 några “Psalmeprover“, tryckta i Uppsala, de flesta försedda med melodier. Ny upplaga följde 1691. Utgivaren upptager här även Columbi Aftonsång jämte dess melodi (2:dra uppl. s. 133), dessutom nr 5 i Odæ sveticæ såsom melodi till psalmen “Jesus är min vän den bäste“. Vid en del psalmer göras hänvisningar till melodier i Lobwassers Davids Psaltare. De från tyskan direkt översatta psalmerna utgöra flertalet.
