11. Kyrko- och skolmusiken.
Kyrkomusiken hade under denna tid mindre anmärkningsvärda punkter att uppvisa. I 1734 års Förslag till ny kyrkoordning erinras om, att “vid nattvardens begående bör innehållas med annan musik, och allenast sjungas psalmer under orgelspel“. Likaså påminnes om, att sången borde ske på modersmålet. Dessutom förbjöds musik på stora allmänna bönedagar. Koralpsalmboken utgjorde normen för hela kyrkosången, och man avvek endast sällan från denna. Den högre kyrkomusiken började allt mera uppgå i den allmänna konstnärliga musikodlingen. Örganisterna voro konstnärer, vilka tävlade med de övriga instrumentisterna i skicklighet på sitt instrument. Orglar blevo på landet allt vanligare. Församlingssången utvecklade sig i samma mån som musiken populariserades.
Koralpsalmbokens melodier blevo under denna tid om ej melodiskt förändrade så i rytmiskt avseende betydligt moderniserade. Konstmusiken inverkade även starkt på det musikaliska föredraget, i det den ursprungliga melodien försågs med fioriturer, drillar, mordenter m. m., vilka likt rankverk omslöto melodien. Man utgav koralböcker innehållande koralernas “diskantstämmor med sina dekorationer“. Dessa “de-
