178
genast anses såsom upplöst, till följd varav representationerna därstädes instundande höst skulle inställas“. Likväl fortfor ännu en tid små operetter att givas: Kören och balletten upplöstes emellertid helt och hållet och av kapellet kvarstod endast en del. Konungens ovilja blev likväl allt större och d. 16 mars 1807 gav han från Malmö befallning om, att operabyggnaden skulle nedrivas. Lyckligtvis verkställdes ej befallningen, och någon ny skrivelse från konungen kom icke. Byggnaden stod kvar, men ej längre som teater utan som sjukhus. Samma år detta skedde hade Hæffner d. 20 april lämnat hovkapellmästaresysslan och vänt sig till Uppsala för att övertaga dir.-mus.-befattningen vid universitetet. Vi skola under nästa tidevarv återfinna honom där.
|
Hovkapellet bragtes under Gustaf III:s tid i ypperligt skick. Isynnerhet under Naumann utvidgades orkestern betydligt. Han lät införskriva flera skickliga instrumentister från Tyskland, vilka sedermera utgjorde kapellets förnämsta stöd. 1778 bestod orkesterstaten av 2 kapellmästare (Uttini och Naumann), 2 konsertmästare, 13 violiner, 4 violer, 4 violonceller, 2 kontrabasar, 3 flöjter, 2 oboer, 1 fagott och 2 valdhorn. Året därpå tillkommo klarinetter samt 2 violiner och 2 fagotter. 1785 förstärktes kapellet med 9 “kungl. hovtrumpetare“och 2 “kungl. hovpukslagare“. Korstaten tillväxte betydligt. Den bestod 1783 av över 50 samt, då Gustaf Vasa uppsattes, av närmare 90 personer. Vid uppförandet av Gustaf Vasa (1786) stod teater och orkester på höjden av glans. Hela teaterpersonalen utgjorde då följande antal: 1 “direktör av musiken“ (Vogler), 1 förste kapellmästare (Uttini), 1 andre kapellmästare (Kraus), 4 förste, 10 andre och 3 dubblerande aktörer, 5 förste, 2 andre och 4 dubblerande aktriser, 2 |
