Sida:Norlind Svensk musikhistoria 1918.djvu/211

Den här sidan har korrekturlästs

14. Musikaliska Akademiens verksamhet.

För uppodlandet av en inhemsk smak i musiken blev grundandet av en musikalisk akademi av stor betydelse. Vi ha i det föregående omnämnt sällskapet Utile Dulci såsom det, inom vilket tanken på grundandet av en musikakademi först bragtes till liv. Flera av detta sällskaps ledamöter sammanslöto sig i början av 1770-talet för att verka för sakens genomförande. Största förtjänsten att hava tagit initiativet till stiftandet tillkommer Ferdinand Zellbell. Av höga gynnare av idéen må isynnerhet nämnas: friherre Axel Gabriel Leijonhufvud, kommersierådet Patrik Alströmer och greve Adam Horn. På hösten 1771 inlämnades till konung Gustaf III en underdånig anhållan om stiftandet av en musikalisk akademi. Konungen omfattade strax saken med livligt intresse, och genom ett kungligt stadfästelsebrev d. 8 sept. 1771 lämnade han sitt nådiga bifall därtill. Såsom föremål för akademiens verksamhet bestämdes: 1. att granska och författa musikaliska arbeten i alla riktningar; 2. att föranstalta offentliga och enskilda konserter samt bilda en särskild orkester; 3. göra utmärkta mästares kompositioner allmännare bekanta samt genom ett undervisningsverk utbilda tonkonsten på svensk botten.