Sida:Norlind Svensk musikhistoria 1918.djvu/213

Den här sidan har korrekturlästs

204

Lalin, i klavérspel hovorganisten Karl Johan Ramse och Johan Fredrik Palm. D. 2 febr. 1772 beslöts likväl, att utom direktören och sekreteraren, vilkas tjänstgöring ständigt behövdes, finge icke tillsättas några lärare, förr än kassans tillstånd medgåve arvodenas utbetalande. År 1794, då läroverket efter 20 års vila åter kunde öppnas, anställdes följande lärare: J. K. F. Hæffner i harmoni, K. Karsten i sång samt G. Maijer i oboespelning. Undervisningen i oboe måste likväl upphöra 1796. Den 1794 grundade principskolan var avsedd för utbildandet av kantorer, vilka sedermera skulle övertaga musikundervisningen vid gymnasier och trivialskolor. Här i denna skola fortgick undervisningen till 1812.

Antalet lärjungar vid konservatoriet var mycket växlande. Första året 1772 funnos 14 manliga och inga kvinnliga elever; 1794 var antalet 6 manliga; under de därpå följande åren ökades antalet, så att det 1798 steg till 43 manliga och 14 kvinnliga elever. Därefter gick antalet manliga elever tillbaka under det de kvinnliga ökades, så att det 1806 funnos 3 manliga och 31 kvinnliga, 1807 1 manlig och 22 kvinnliga elever. Medelantalet lärjungar under tiden 1795—1808 var 35.

Enligt stadgarna skulle Mus. Akad. giva utlåtande över insända kompositioner samt uppfinningar på instrumentmakeriets område. Vad de förra beträffa synas ej några arbeten blivit inlämnade. Däremot inkommo instrumentmakare med begäran om utlåtande över förbättring av särskilda instrumenter. D. 6 juli 1773 omnämner ett protokoll, att en instrumentmakare Lundberg gjort en uppfinning vid klavéret, varigenom tangenternas klappning under spelandet förhindrades. Samtidigt omtalas, att en herr Hell-