209
passionsmusik, Romans "Svenska Mässan", körer ur Händels Messias (1786). Varje långfredag gavs Pergoleses "Stabat mater" till förmån för Frimurarebarnhuset. Haydns symfonier förekommo ofta, både vid konserter och teaterrepresentationer. En av Mozarts symfonier gavs år 1769. Detta var överhuvud första gången någon av Mozarts kompositioner här offentligen utförts. Vid virtuoskonserterna voro styckena ej alltid av bästa slag. Största platsen intogo virtuosstyckena, där konstnärerna fingo tillfälle att visa sin tekniska färdighet. En typisk representant för virtuosväsendet och effektsökeriet var Vogler. Under sin vistelse i Sverige hann han giva ej mindre än 100 orgelkonserter, därav 32 i Stockholm. Voglers styrka utgjorde ytterst realistiska tonmålningar. En av hans mest bekanta var “Jerichos belägring“, där orgeln först målar, huru Israels barn med böner anropa Herren, huru trumpeter och basuner skalla, vidare huru murarna störta samman och slutligen de segrandes jubelsång i staden. Ett annat stycke föreställde ett sjöslag, där orgeln skall måla, huru detta öppnas under trummor och cymbalers ljud, de olika nationernas krigsmusik, sjögången och skeppens rörelse, kanonaden och striden, de sårades skri och jämmer samt slutligen de segrandes glädjesång. Mycket vanligt vid virtuoskonserterna var spelandet av en bekant melodi jämte variationer. Så excellerade bl. a. Wesström med 18 variationer på “Gubben Noach“. Bland instrument, vilka läto höra sig solo, voro även kontrabas, pukor och trumpeter, och publiken synes isynnerhet vid dessa solo varit mycket förnöjd. Så t. ex. utförde pukslagaren i hovkapellet Karl Sigismund Gelhaar d. 27 jan. 1793 under allmän förtjusning
