234
månaders undervisning for han tillbaka till Stockholm. Crusell var nu en klarinettvirtuos av första rang, känd och hedrad ej blott i sitt fädernesland utan även utom Sveriges gränser. 1801 blev han ledamot av Mus. Akad. År 1803 fick han åtfölja franska ministern i Stockholm Bourgoing till Paris, där han gjorde bekantskap med de mest betydande kompositörerna såsom Kreutzer, Cherubini, Méhul och Baillot. Överallt mottogs han med största aktning. Under 5 månaders tid erhöll han undervisning i komposition av Berton och Gossec. Redan på vintern s. å. måste han likväl återvända till sin plats i hovkapellet. En ny utländsk resa till Leipzig och Dresden företog han 1811 för att närmare övervaka tryckningen av sina klarinettkompositioner. År 1818 utnämndes Crusell till musikdirektör vid båda livgrenadierregementena. Från sin befattning i hovkapellet avgick han 1834 och dog d. 28 juli 1838.
Crusell stod såsom tonsättare åt Götiska förbundet Uppsalakretsen nära och åtnjöt även allmän aktning av därvarande skalder och musiker. En annan av Stockholmskretsens kompositörer skulle en längre tid få sin verksamhet förlagd till Uppsala, ehuru hans stora egentliga produktionstid då redan var slut: Johan Erik Nordblom. Född i Uppsala hade han fått sin första utbildning av Hæffner. Under sin verksamhet i Stockholm 1821—33 ägnade han sig med iver åt sångpedagogiken och utgav en vida spridd och länge använd sångskola. Av hans talrika kompositioner blevo endast de för solosång med piano mera kända. Samtidigt med Crusell på 1820-talet var han någon tid i hög grad populär, och hans sånger sjöngos då allmänt i de svenska hemmen. Nordblom väljer liksom Crusell företrädesvis de bästa svenska skalders dikter för tonsättning,
