236
Nordblom tillhörde såväl Stockholms- som Uppsalakretsen och verkade än i den ena än i den andra. Ehuru född i Uppsala kände han sig dock aldrig riktigt hemma där utan verkade mest i huvudstaden och stod hela Uppsalagruppens intressen mera fjärran.
Den egentliga Uppsalakretsen stod i mångt och mycket för sig själv utan förbindelse med huvudstadens musiker. I direkt musikalisk utbildning kunde den ej tävla med Stockholmskretsen. Musikutövningen fick därför alltid en anstrykning av dilettantism. I gengäld stod Uppsalakretsen den nya musiken närmare. Romantikens stora tanke om en samverkan mellan diktkonst och musik fullföljdes vida konsekventare i Uppsala än i Stockholm. Även var musikdyrkan i universitetsstaden djupare och innerligare samt mindre bunden av konventionella former. Även stod man där i intimare förbindelse med de nya rörelserna inom musiken på fastlandet. Såväl Beethoven som Weber vunno tidigare förståelse i Uppsala än i Stockholm. 1830- och 40-talets musikkultur i Sverige har därför sin rot i Uppsala mera än i huvudstaden. Härtill kom, att Uppsalakretsen ej var bunden av en viss konventionell tradition utan kunde fritt skapa ur sig själv och i full förståelse av de rent nationella förutsättningarna. Uppsalamusiken blev därför av större betydelse för danandet av en nationell tonkonst. Om därför Du Puys, J. F. Berwalds och Brendlers än så gedigna tonverk nu äro i det närmaste döda, och av Crusells och Nordbloms sånger endast ett fåtal förmått hålla sig in i vår tid, leva ännu fullt friska Geijers solosånger och Hæffners kvartetter.
Med namnen Hæffner och Geijer är Uppsala-
