280
musikutbildning. Den gamla tiden med dess framhävande av begåvningen som sådan utan varje utbildning, hade intet ord att säga för ett omsorgsfullt tillvaratagande av musikutbildningen. Den klassiskt-akademiska däremot var i allt lärd och krävde förutom grundlig teoretisk kännedom även estetiska kunskaper.
På båda områdena såväl kyrkomusikens som undervisningsväsendets skedde goda och grundläggande arbeten under denna tid. Man började med den Hæffnerska koralboken. Före 1850 hade endast en gång ett försök till en lätt revision av koralboken företagits, nämligen 1844, då erkännandet av en minimitabell föreslogs, varigenom melodiernas antal skulle från 290 reduceras till 169; även föreslogs, att ur Åhlströms koralbok av 1832 lämpliga melodier skulle uttagas att användas i st. f. Hæffners. Detta förslag till rikets ständer blev dock resultatlöst. Mera målmedvetet blev arbetet 1865, då Mus. akad:s præses Oscar (Oscar II) föreslog en revisionskommitté. Fr. Berwald fick en del koraler på sin lott och J. A. Josephson sedan en del andra. Den senare tryckte sitt verk 1879, Berwald lämnade sitt i ms. till Mus. akad. Tanken på en revision var emellertid väckt, och följden blev, att man nu vågade framkomma med koralboksförslag i tryck, visserligen ännu blott i mycket nära anslutning till Hæffners bok. Sådana förslag framkommo bl. a. av P. Pettersson 1858, G. Mankell 1865; sedan följde mera djärva, gående ut på ett omstörtande av all tradition, som I. Sandströms av 1877 och C. E. Södlings av 1878. Det stora målmedvetna arbetet på en ny koralbok begynte först med 80-talet och tillhör därför nästa skede. En av före-
