Sida:Norlind Svensk musikhistoria 1918.djvu/32

Den här sidan har korrekturlästs
23

Det senare upptog de sjungna delarna av mässan, antifonariet de sjungna delarna utom mässan. Till dessa båda böcker kom även en bok innehållande sekvenserna. Denna blev dock ofta sammanfogad med någon av de förut nämnda. Ännu en liturgisk hok kunde innehålla musik, nämligen det för den mässande prästen avsedda missalet. Detta upptog i noter endast de utdrag ur allmänna mässan, vilka av honom kunde sjungas.


Koralnotskriften i Gradualet av 1493.
Koralnotskriften i Gradualet av 1493.

Koralnotskriften i Gradualet av 1493.


Till sin melodiska beskaffenhet var sängen av två slag, accentus och concentus. Accentus hade sin mest utpräglade gestalt i psalmodien eller reciterandet av psalmerna. Psalmen föredrogs på en ton, endast vid början och slutet av var sats inträdde mindre förändringar. Dessa förändringar voro olika allt efter den vid psalmföredraget föreskrivna tonarten. Med concentus betecknades den fria melodiska sången. Inom denna kunna vi åter särskilja två former. Den ena, som saknade skarpt utpräglad rytm, ägde en koloraturartat rikt utsirad sång. Till denna hörde antifonerna och responsorierna. Till den andra hörde den i rytmen strängare hymn- och sekvenssången. Den rytmiska formen lämpades efter versmåttet. Mot slutet av medeltiden blev denna strängt syllabisk.