Sida:Norlind Svensk musikhistoria 1918.djvu/337

Den här sidan har korrekturlästs

328

84) hjälpande vid hans sida. En annan främjare av musiklivet var sångläraren vid lärov., organisten i Kristine kyrka, Israel Sandström (1824—80). Han stiftade manskören “Sångens vänner“, vilken 1863 blev blandad kör med benämningen “Amatörernas sångförening“. Den berömda sångerskan Euphrosyne Abrahamson (1836—69) samlade på 60-talet de bästa musikkrafterna omkring sig. Czapeks orkester upplöstes 1866 men återupptogs 1872, och då i förening med en musikskola under benämningen “Göteborgs konsertinstitut och musikskola“, sedermera benämnt “Musikföreningen“. Ledare blev Andreas Hallén (f. 1846). 1870 återupptogs Harm. sällsk. med Czapek som dirigent. Konsertinstitutet måste efter 6-årig verksamhet nedläggas, men Hallén bildade 1883 “Nya sångsällskapet“, vilket dock snart måste nedläggas. 1884 stiftades på Czapeks initiativ "Sundbergska kvartetten“ för odling av kammarmusiken. Dess verksamhet har fortgått tills nu. 1885—97 verkade Karl Valentin (1853—1918) i staden. Han grundade “Sångföreningen“ som snart antog namnet “Harm. sällsk.“, för utförandet av kör- och ork.-verk. Sedan 1867 har Elfrida Andrée f. 1841) med iver och kraft verkat för den högre musikens popularisering. Hon sökte särskilt få till stånd folkkonserter. 1902 stiftades “Eduard Magnus’ musikfond“ av Pontus Färstenberg och Göthilda F. J. Magnus. Denna musikfond anordnade årliga symfonikonserter. 1905 invigdes en större konsertlokal och 1905 stiftades “Göteborgs orkesterförening“, vilken allt sedan dess utövat en storartad verksamhet för den högre musiken. Som första kapellmästare fungerade H. Hammer (f. 1862) 1905—07 och som andra Olallo Morales