f. 1874) 1905—09. Denne förre ersattes med Vilhelm Stenhammar (f. 1871), den senare med Tor Aulin (1866—1913). Efter den senares död har andre kapellmästareplatsen uppehållits av Hj. Meissner (f. 1865). 1911 avhölls en större musikfest i staden. Vid sidan om orkesterföreningen verkade Filh. sällsk. för större körverk. Som körledare fungerade 1902—11 R. Liljefors (f. 1871). 1909 bildades “Kammarmusiksällskapet“ och 1912 “Göteb:s körförening“ såsom en fortsättning av Filh. sällsk. Genom alla dessa institutioner till musikens fromma i staden har Göteborg blivit en av brännpunkterna för den högre konstmusiken och tävlar i detta hänseende framgångsrikt med huvudstaden. För skol- och kyrkomusik verka (förutom Elfrida Andrée) Olof Holmberg (f. 1871), Sven Körling (f. 1879) och Fr. Hjort (f. 1868). Av musikaliska undervisningsanstalter kunna nämnas: Lindstrands pianoskola, Knut Bäcks pianoskola och fru R. Berséns pianoinstitut. Slutligen märkas tvenne framstående pianofabriker i staden: Malmsjös och Billbergs.
Uppsala. — Om musiken i universitetsstaden ha vi redan ordat i samband med Hæffners, Geijers och Tullbergs verksamhet där. Josephson, som 1849 blev director musices, stiftade redan första året ett filharmoniskt sällskap, som under hans tid varje år uppförde körverk med orkester. Efter Josephson blev I. E. Hedenblad (1851—1909) director musices 1880. Även under honom fortsatte sällskapet att regelbundet ge konserter med större körverk. Så har även varit förhållandet under efterträdaren Hugo Alfvén (f. 1872). Med honom som ledare avhölls 1911 en större musikfest. Professor
