hymnmelodier från medeltiden, kan det ha ett visst berättigande att åtminstone tala om svenska sekvensmelodier. Då sekvensen var, vad vi skulle kalla det, genomkomponerad, fanns ej samma möjlighet att direkt låna en melodi utifrån. Man fick i bästa fall nöja sig med att moderera en given melodi till en annan text. Man behövde emellertid ej ens detta. Kyrkan förfogade sedan gammalt över vissa melodifraser, vilka kunde hopfogas efter önskan till nya melodier. Man följde i Sverige som i utlandet denna
Skolsång från svenska medeltiden.
regel. I allmänhet sjöngos två på varandra följande
strofer på samma melodi, men även andra kombinationer förekommo, dock så, att nästan alltid en strofmelodi återkom minst en gång. Den
svenska (in- och utländska) sekvensskatten omfattar inemot 200
sekvenser med melodier, under det att den motsvarande
hymnskatten knappast utgör hundra. Vi kunna
härav sluta, att sekvensen haft huvudintresset under
hela svenska medeltiden. Med reformationstiden blev
förhållandet alldeles omvänt. Hymnen, och med den
den lutherska andliga visan, sattes i högsätet och
ryckte in i allmänna gudstjänsten, under det att
sekvensen såsom katolsk blev kastad åt sidan och