48
kyrkohandbok finnes tryckt i noter såväl nattvardsmässan som en utgångspsalm: “Gud gifvom vårom konung och all öfverhet“. Psalmboken två år senare “präntad i Uppsala av Eskil Matzon“ (ny uppl. 1623 tryckt i Sthlm) har ej mindre än 16 psalmer med melodier. Laurentius Jonae psalmbok av 1619 (tryckt i Sthlm) hade ända till 58 andliga sånger med melodier. Alla dessa böcker äro dock att räkna som vanliga böcker med en mindre del här och där inströdda noter. Den första verkliga “notboken“ i egentlig mening är däremot den 1620 i Uppsala utgivna kyrkosångboken: Liber cantus in quo glorificationes hoc est Kyrie et Venite nec non: Sequentiæ ac Antiphonæ, in summis et simplicibus festis, atque diebus Dominicalibus usitatæ, continentur. 1623 följde i tryck en liknande “Liber cantus“ i Växjö, endast avsedd för stiftets kyrkosång. Förutom Ordinarium missæ omfatta dessa båda böcker de förnämsta Introitus- och Gradualantifonerna samt sekvenserna.
Det för reformationstidens kyrkomusik mest utmärkande draget var införandet av psalmsången. I Sverige skedde detta endast ytterst långsamt. 1531 års mässordning känner endast till gradualpsalmen. 1548 inträder för första gången “O rena Guds lamm oskyldigt“. Gudstjänstens inlednings- och predikopsalm tillkomma 1581. Psalmen efter predikan framträder 1575 i Ordinantian. Slutligen år 1614 “Allenaste Gud i himmelrik“ samt utgångspsalmen. Härmed är den sångordning skapad, vilken vi ännu i dag äga. Reformationstiden lämnade tämligen fritt val av psalmer i mässan. I gradualets ställe föreslår 1531 års mässordning psalmen “om Guds budord“ (Den, som vill en kristen heta). Som inled-
