51
|
Jämte denna handskrift kunna nämnas följande: Från mitten av 1500-talet en sångbok (Upps. b. c. 505) innehållande Ordinarium missæ, antifoner på helgdagar samt några psalmer, till större delen på svenska: en sångbok från Nordsholm, skriven år 1555 (Upps. b. c. 418), givande antifonerna på helgdagar; Liber cantus (K. b. Brocm. 190) omfattande Ordinarium missæ jämte hymner; Liber officium från slutet av 1500-talet (K. b. Sv. Mus.-hdskr.) innehållande passionsmässan fullständig samt Ordinarium missæ jämte några hymner, dessa senare huvudsakligen på svenska, den övriga delen på latin; en sångbok skriven 1584 för Arvika kyrka av en Knut Kristoffersson från Norrköping (Karlstads lärov.-b.) innehåller huvudsakligen ottesången under jul och påsk (antifonsång efter medeltidstradition) samt några få hymner (84 blad m. noter; 7 melodier återfinnas i koralpsalmb. av 1697). Från början av 1600-talet hava vi en sångbok från Vadstena (Link. bibl. teol. 226) omfattande delar ur passionsmässan, antifoner och hymner. Utom dessa nämnda mera omfångsrika handskrifter finnes en mängd andra, innehållande mindre utdrag ur kyrkosången. |
I melodiskt hänseende bibehölls medeltidens sångsätt under hela 1500-talet oförändrat. Den prästerliga mässningen inskränktes väl till en stor del, men några nya recitationsformer infördes ej. Vid passionstiden träffa vi emellertid ett synnerligen intressant musikalisktdramatiskt föredrag av Kristi pinos historia. Bibeltextens ord fördelas på olika personer. Det berättande, historiska, kommer på evangelistens roll, de direkta anförandena tilldelas särskilda personer, vilka agera Jesu, Petri, Judas’ o. a. roller; folkets röst utföres av en fyrstämmig kör. Denna dramatiserade anordning är huvudsakligen hämtad från medeltidens mysterier. Den fyrstämmiga körsatsen tillhör där-
