Sida:Norlind Svensk musikhistoria 1918.djvu/62

Den här sidan har korrekturlästs
53

en svensk versifierad upplaga av Lobwassers tyska översättning till Goudimels psaltare, och uppdrog åt sin kapellmästare Torstenius Johannes att anordna melodierna därtill år 1602.


En liten sångbok 1553
En liten sångbok 1553

En liten sångbok 1553


Utförandet av kyrkosången i Sverige synes under större delen av 1500-talet ha tillfallit en särskild kör av skolgossar. Kyrkoordningen av 1571 talar endast om körens och prästens sång, ej med ett ord församlingens. Kort därefter i Ordinantian 1575 höra vi emellertid, att församlingen på sista tiden blivit van vid att sjunga med ej allenast i Tron utan även i andra sånger, som på svenska utfördes av kören. Även i Karl IX:s gudstjänstordning 1602 bestimmes särskilt vid Kyrie, Gloria och Laudamus, att folket och djäknarna skulle sjunga med. Vid tiden för 1614 års handbok kan församlingssången allmänt anses vara genomförd. I denna finnes nämligen särskilt bestämt, vilka sånger skulle utföras “av kören med församlingen“.

Genom församlingssångens införande kom orgeln att spela större roll vid gudstjänsten. Vi finna därför nu flera kyrkor vinnlägga sig om anskaffandet av orgelverk. Även orgelspelskonsten gjorde framsteg och flera organister omtalas för sin skicktighet på instrumentet. Av de kyrkor, vilka redan i medeltiden ägde orglar, fingo några under denna tid nya verk. Linköping, som genom domkyrkans brand år 1546 förlorat sina orglar, lät 1619 uppsätta nytt verk vid västra ingången. Av resterna