Sida:Norlind Svensk musikhistoria 1918.djvu/63

Den här sidan har korrekturlästs

54

efter orgeln i S:t Nikolai kor byggdes en ny vid muren. Storkyrkan i Stockholm lät skänka bort sin orgel av 1498, men uppbyggde i stället 1620 åt sig ett större orgelverk. Visby domkyrka erhöll år 1600 ett nytt instrument med 33 stämmor och 3 manualer. Detta kvarstod ända till slutet av 1700-talet. Flera nya orgelverk omtalas från denna tid så i stad som på land. Inom huvudstaden fick Riddarholmskyrkan orgel 1574. Konung Karl XI lät bortskänka detta till Kungsholmskyrkan. Tyska kyrkan hade orgel redan på 1590-talet. Ett nytt verk med 18 stämmor upprättades år 1608, vilket 1625 tillöktes med 8 stämmor. I Västerås’ domkyrka uppsattes 1615 av den från Tyskland i början av 1600-talet till Sverige inkomna orgelbyggaren Paul Müller ett orgelverk i koret, vilket instrument redan 1627 tillöktes med några stämmor. Det kvarstod intill 1758. I Strängnäs domkyrka omtalas orgel på 1570-talet. I Hedemora omnämnes 1535 en “Nils orgellekare“. Kyrkan erhöll 1590 en positivorgel, vilken 1634 ökades med 14 stämmor. Grenna fick 1616 orgel. Orgellekare omtalas dessutom i Söderköping år 1545, i Vadstena 1555, i Skenninge 1629. Av lantförsamlingar finna vi 1554 orgel i Hara socken av Uppsala stift, 1572 i Skultuna kyrka av Västerås stift.

Orgelspelarens uppgift var dels att intonera sångpartierna dels att utföra självständiga musiknummer. Något psalmsången beledsagande orgelspel kände reformationstiden ej. Av orgelspelare omtalas vid Uppsala domkyrka 1547 “Jakob organist“ och 1554 Joachim Harmens. Av alla församlingar vinnlade sig isynnerhet Tyska kyrkan i Stockholm om anskaffandet av framstående organister. Den förste orgelspelaren var Johannes Scherkewitz,